lördag, mars 25

OM ATT LEVA I KÄRLEKENS FÖRORT VISSTE HAN ALLT

så han grävde ner sitt ansikte
djupt in
i kuddens täta tystnad

drog flämtade efter andan

och fyllde ejderdunen med
ångestskri i kraftiga stötar

lät skriet flyga norrut
det skulle trivas i kylan

och bad förtvivlat om att aldrig
ta ett älskande andetag igen

han blev bönhörd