onsdag, april 19

för att det första budordet är det du aldrig låter mig glömma

och så är det att du ständigt virvlar förbi
och kysser flyktigt mina överseende läppar

stannar du hos mig snart,
är frågan jag aldrig vågat ställa

1 Comments:

Blogger Christina said...

oskar virvlar förbi. han ringer, skickar meddelanden, tar hand om mig, men jag får inte ta hand om honom. och då bryter han istället för att hålla ihop. precis sådär som du skrev är det. panik när jag tänker, att han kanske uppfattar mig likadant.

vara nära? jag vill också, jag vill trösta världen och att den ska trösta mig. det känns som om jag har dig ganska nära och det är underbart. en klick bort i favoritraden.

8:27 fm  

Skicka en kommentar

<< Home